Skip To Main Content
Campus
Campus

Fabrazyme® (agalsidas beta)

På denna sidan kommer du att hitta produktinformation om Fabrazyme och hur du praktiskt gör vid insättande av behandling.

  • Fabrazyme 35 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning
  • Fabrazyme 5 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vit till benvit, frystorkat)

Fabrazyme är avsett som enzymersättningsbehandling under lång tid där diagnosen Fabrys sjukdom är fastställd (brist på α-galaktosidas A). Fabrazyme är avsett för vuxna, barn och ungdomar 8 år och äldre • Fabrazyme (agalsidas beta) är en rekombinant form av humant α-galaktosidas och framställs genom rekombinant DNA-teknik.

Hur används Fabrazyme?

  • Behandling med Fabrazyme skall övervakas av läkare med erfarenhet av behandling av patienter med Fabrys sjukdom eller andra ärftliga metaboliska sjukdomar
  • Den rekommenderade dosen Fabrazyme är 1 mg/kg kroppsvikt en gång varannan vecka som intravenös infusion. Den initiala infusionshastigheten skall inte överstiga 0,25 mg/min (15 mg/timme) för att minimera eventuell uppkomst av infusionsrelaterade reaktioner. När patientens tolerans är fastställd kan infusionshastigheten ökas gradvis under följande infusioner.
  • Infusion av Fabrazyme i hemmet kan övervägas för patienter som tolererar infusionerna väl. Beslutet om att en patient ska övergå till infusion i hemmet ska fattas efter utvärdering och rekommendation av behandlande läkare. Patienter som upplever biverkningar under infusion i hemmet ska omedelbart avbryta infusionen och söka medicinsk vård. Efterföljande infusioner kan behöva utföras i klinisk omgivning. Dos och infusionshastighet ska vara konstant i hemmet och ska inte ändras utan överinsyn av läkare eller sjukvårdspersonal

Hur fungerar Fabrazyme

  • Grunder för enzymersättningsterapi är att återställa en nivå av enzymaktivitet tillräcklig för att eliminera det ackumulerade substratet i organvävnaderna och därigenom förebygga, stabilisera eller häva den progredierande funktionsförsämringen i dessa organ innan irreversibla skador har uppstått
  • Efter intravenös infusion avlägsnas agalsidas beta snabbt från cirkulationen och tas upp av vaskulära endotel- och parenkymceller i lysosomer, troligen genom mannos-6-fosfat, mannos och asialoglykoproteinreceptorer.

De vanligaste biverkningarna

  • Eftersom agalsidas beta (r-hαGAL) är ett rekombinant protein förväntas utveckling av IgG-antikroppar hos patienter med föga eller ingen resterande enzymaktivitet. Patienter med antikroppar mot r-hαGAL löper större risk att få infusionsrelaterade reaktioner (IAR). Ett litet antal patienter har fått reaktioner som tyder på omedelbar (typ 1) överkänslighet
  • Mycket vanliga biverkningar är bland annat frossa, pyrexi, köldkänsla, illamående, kräkningar, huvudvärk och parestesi. Sextiosju procent (67 %) av patienterna får minst en infusionsrelaterad reaktion. Anafylaktiska reaktioner har rapporterats efter marknadsföringen.

Varningar och försiktighet

Immunogenicitet

  • Eftersom agalsidas beta (r-hαGAL) är ett rekombinant protein förväntas utveckling av IgG-antikroppar hos patienter med föga eller ingen resterande enzymaktivitet. De flesta patienter utvecklade IgG-antikroppar mot r-hαGAL, vanligtvis inom 3 månader efter den första infusionen med Fabrazyme. Med tiden uppvisade majoriteten av de seropositiva patienterna i kliniska försök antingen en nedåtgående trend i titer (baserat på en ≥ 4-faldig titerreduktion från den högsta till den sista mätningen) (40 % av patienterna), tolerans (inga detekterbara antikroppar kunde bekräftas med 2 radioimmunmetoder med precipitation [RIP] i följd) (14 % av patienterna) eller en platå (35 % av patienterna).

Infusionsrelaterade reaktioner

  • Patienter med antikroppar mot r-hαGAL löper större risk att få infusionsrelaterade reaktioner. Dessa patienter skall behandlas med försiktighet vid ny administrering av agalsidas beta. Antikroppsstatusen skall övervakas regelbundet.
  • I kliniska försök fick (67 % av patienterna minst en infusionsrelaterad reaktion. Frekvensen för IARs minskade över tid. Patienter som fick lindriga eller måttliga infusionsrelaterade reaktioner när de behandlades med agalsidas beta under kliniska försök har fortsatt med terapin efter en sänkning av infusionshastigheten (≈ 0,15 mg/min; 10 mg/tim) och/eller förbehandling med antihistaminer, paracetamol, ibuprofen och/eller kortikosteroide

Överkänslighet

  • I likhet med alla intravenösa proteinläkemedel är det möjligt att allergiska överkänslighetsreaktioner uppträder. Ett litet antal patienter har fått reaktioner som tyder på omedelbar överkänslighet (typ I). Om allvarliga reaktioner av allergisk eller anafylaktisk typ inträffar, bör man överväga att omedelbart avbryta administreringen av Fabrazyme och sätta in lämplig behandling. Allmänna medicinska rutiner för akutbehandling måste iakttas. För information om återinsättning se fass.

Interaktioner 

  • Baserat på sin metabolism är det inte troligt att agalsidas beta utsätts för cytokrom P450-medierade läkemedelsinteraktioner.
  • Fabrazyme skall inte administreras tillsammans med klorokin, amiodaron, benoquin eller gentamicin på grund av en teoretisk risk för hämning av intracellulär α-galaktosidasaktivitet A

Graviditet och amning

  • Graviditet
    • Adekvata data från behandling av gravida kvinnor med agalsidas beta saknas. Fabrazyme skall inte användas under graviditet såvida det inte är absolut nödvändigt
  • Amning
    • Agalsidas beta kan eventuellt utsöndras i bröstmjölk. Eftersom det inte finns några tillgängliga data om effekter på nyfödda som exponerats för agalsidas beta via bröstmjölk, rekommenderas att man slutar amma då Fabrazyme används

Monitorering

Uppföljning

  • Alla män med Fabrys sjukdom, samt kvinnor med sjukdomen som har symtom, behöver följas upp årligen, eller vid behov med tätare intervall. Uppföljningen bör göras av ett multidisciplinärt team, där det förutom barn- eller vuxenendokrinolog även ingår hjärtläkare, neurolog, njurläkare, ögonläkare och hudläkare.
  • Kvinnor som har fått diagnosen Fabrys sjukdom men som inte har symtom följs lämpligen upp vart annat till vart tredje år, och med kortare intervall med stigande ålder.
  • Uppföljningen bör innefatta sjukdomshistoria, klinisk undersökning, blod- och urinprov, bedömning av njurfunktionen, samt EKG (elektrokardiografi) och ultraljudsundersökning av hjärtat. Vid behov görs kompletterande undersökningar, till exempel datortomografi (CT) av hjärnan och undersökning av hjärtat med magnetkamera (MR)

Referenser

  1. Fabrazyme produktresumé, fass.se
  2. Socialstyrelsen Fabrys sjuktom, socialstyrelsen.se

Relaterade länkar och material

Läs mer om Fabrazyme på Fass.se

MAT-SE-2300678 (1.0) Okt 2023