Skip To Main Content

Dupixent (dupilumab) vid KOL

HAR DU KOL-PATIENTER SOM TROTS TRIPPELBEHANDLING HAR:

  • Hosta, slem och andfåddhet
  • Blodeosinofiler ≥300 celler/μL
  • Minst två måttliga exacerbationer (försämringsperioder) eller en svår exacerbation under den senaste året

Nu finns Dupixent (dupilumab) ett biologiskt läkemedel med godkänd indikation!

Hur vet man om patienten har KOL med typ 2-inflammation?

EOS, eller eosinofiler, är en typ av vita blodkroppar som kan visa om det finns en typ 2-inflammation i luftvägarna. EOS mäts genom ett vanligt blodprov och delas ofta in i tre nivåer:

  • Lågt: Under 100 celler/μL
  • Medel: 100–300 celler/μL
  • Högt: Från 300 celler/μL

EOS-värdet behöver tolkas tillsammans med annan information, och förhöjda EOS-värden är ett tecken på KOL med typ 2-inflammation. Om patienten har återkommande exacerbationer trots ordinerad behandling, och samtidigt har förhöjda EOS-värden, kan biologiska läkemedel vara aktuellt.

Läs mer om Typ 2-inflammation och KOL

Behandling av KOL

Behandlingen anpassas efter hur mycket besvär och vilken typ av KOL patienten har. Det finns flera behandlingssteg, från livsstilsåtgärder till biologiska läkemedel.

Målen med behandlingen är dels att förebygga exacerbationer - eftersom varje exacerbation skadar lungorna och ökar risken för nästa är det avgörande att undvika dem - men också att ge patienten ett så bra liv som möjligt. Med rätt behandling ska man kunna vara aktiv, göra det man tycker om och leva utan alltför stora begränsningar i vardagen.

Om din patient drabbas av återkommande exacerbationer och upplever att sjukdomen begränsar vardagen, trots följsamhet till behandling, är det ett tecken på att behandlingen inte är tillräcklig.

stages

 

Grundbehandling

Dessa åtgärder ska finnas med under hela KOL-patientens sjukdomstid, oavsett vilket behandlingssteg personen i fråga befinner dig på:

  • Rökstopp: Att sluta röka förhindrar att lungfunktionen försämras i förtid. Det är aldrig för sent att sluta, och lungorna vinner på det redan från första dygnet.
  • Fysisk träning: Regelbunden motion gör att musklerna använder syret mer effektivt. Det minskar andfåddhet och gör att personen orkar mycket mer i vardagen, även om lungfunktionen är nedsatt.
  • Vaccinationer: Personer med KOL rekommenderas att vaccinera sig mot influensa, pneumokocker (lunginflammation) och covid-19. Detta skyddar lungorna mot allvarliga infektioner som kan utlösa exacerbationer.

 

Inhalationsläkemedel

Den vanligaste medicinska behandlingen vid KOL består av inhalationsläkemedel, som gör att man andas lättare. Beroende på hur mycket besvär patienten har får man en kombination av följande:

  • LAMA (Långverkande luftrörsvidgare): Blockerar nervsignaler som gör att musklerna runt luftrören spänns. Det gör att luften strömmar lättare.
  • LABA (Långverkande luftrörsvidgare): Stimulerar musklerna i luftvägarnas så att de slappnar av och blir större.
  • ICS (Inhalationskortison): Dämpar inflammationen i lungorna och förebygger exacerbationer.

Många moderna inhalatorer innehåller två eller alla tre av dessa läkemedel i en och samma inhalator.

Specialiserad behandling och remittering

Trots att patienten använder trippelbehandling kan det hända att sjukdomen fortfarande orsakar återkommande exacerbationer. Då finns det ytterligare behandlingsalternativ som kan hjälpa till att minska risken för nya försämringar och ge en mer stabil vardag. Vilken behandling som passar bäst beror på patientens symtom, hur ofta den får exacerbationer och vilken typ av inflammation som driver sjukdomen.

Dessa tilläggsbehandlingar bedöms och förskrivs av lungläkare inom specialistvården. Om patienten trots trippelbehandling fortfarande får återkommande exacerbationer, eller upplever att sjukdomen inte är under kontroll, bör du överväga remiss till en lungspecialist. Där kan man göra en fördjupad utredning och bedöma om någon tilläggsbehandling kan vara lämplig.

Långtidsverkande antibiotikabehandling

För vissa personer som får upprepade försämringsperioder kan antibiotika i låg dos under en längre tid minska risken för nya försämringar och behov av vård.

PDE4-hämmare

En daglig tablett som dämpar inflammation i luftvägarna. Kan vara ett alternativ för personer med svår KOL, särskilt om man har långvarig hosta och mycket slem. Behandlingen kan bidra till färre försämringsperioder.

Biologisk behandling

Under de senaste åren har forskningen visat att KOL kan drivas av olika typer av inflammation i lungorna, även om symtomen ofta är desamma.

Hos ungefär 30-40 procent av personer med KOL finns en så kallad typ 2-inflammation. Den ökade förståelsen för den här sjukdomsmekanismen har gjort det möjligt att utveckla biologiska läkemedel som riktar sig specifikt mot den här typen av inflammation.

Biologiska läkemedel är en modern behandling som dämpar inflammationen och minskar risken för exacerbationer. De kan vara aktuella för personer med KOL och typ 2-inflammation som trots trippelbehandling fortsätter att drabbas av exacerbationer. Behandlingen förskrivs av lungspecialister och ges som injektion en eller två gånger per månad.

Vad är KOL?

KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom, och nästan en halv miljon människor i Sverige lever med sjukdomen. När man har KOL har man kroniskt inflammerade luftvägar, vilket gör att de blir trängre, och luften får svårt att flöda fritt in och ut ur lungorna.

Vanliga symtom på KOL:

  • Kronisk hosta (ofta värre på morgonen)
  • Andfåddhet, särskilt vid ansträngning
  • Trängdhet eller obehag i bröstet
  • Väsande eller pipande ljud när du andas
  • Trötthet och låg energi
  • Återkommande luftvägsinfektioner

Ofta utvecklas KOL långsamt, över många år. Rökning är den vanligaste orsaken, men långvarig exponering för luftföroreningar eller damm kan också spela en roll. Ibland spelar ärftlighet in.

 

KOL utvecklas i olika stadier

KOL är inte likadant för alla. Sjukdomen kan variera från mild till mycket allvarlig:

  • Mild KOL: Patienten märker av symtom, framför allt vid hård ansträngning, men kan oftast göra det mesta.
  • Måttlig KOL: Andfåddhet kommer tidigare, redan vid normal aktivitet, och påverkar vardagen mer.
  • Svår KOL: Även lätta aktiviteter som att gå eller klä på sig kan orsaka andfåddhet och man behöver ofta vila.
  • Mycket svår KOL: Andfåddhet kan förekomma även i vila. Dagliga aktiviteter blir mycket begränsade.

 

Att leva med KOL

Att leva med KOL kan kännas tungt. Många undviker aktiviteter de tidigare älskade, drar sig undan sociala sammanhang eller känner att sjukdomen styr livet mer än önskat.

Men det finns mycket du som vårdpersonal kan göra. Med rätt behandling, regelbunden uppföljning och små förändringar i vardagen kan patienten må bättre och leva ett meningsfullt liv, oavsett graden av KOL.

 

Exacerbationer: försämringsperioder

En exacerbation innebär att KOL-patientens symptom plötsligt blir sämre under en begränsad period. Man kan då känna sig mycket mer andfådd, hosta mer slem som ibland ändrar färg eller blir tjockare, och kroppen kan kännas tröttare och tyngre.

En exacerbation ökar risken för nästa, och är viktig att ta på allvar eftersom den kan skada lungorna ytterligare och öka risken för att sjukdomen försämras.

Om en KOL-patient har haft en exacerbation bör en uppföljning med läkare ske inom 6 veckor enligt riktlinjer. En sådan uppföljning är viktig men kan lätt hamna mellan stolarna – se därför till att patienten hör av sig efetr en exacerbation och att ni bokar in en sådan uppföljning, så att ni tillsammans kan se över behandlingen och minska risken för att det händer igen.

Relaterade Artiklar

MAT-SE-2600507 v.1.0 sept 2026